Glad Påsk med Tchéky Karyo

Att svärma för filmstjärnor är väl inte riktigt min grej. Fast det är klart, skulle någon av de grymt kompetenta och stiliga pingvinerna i Madagascarfilmerna vilja enlevera mig skulle jag nog ha svårt att stå  emot.

MEN det finns en stjärna som får mitt hjärta att bulta hårdare och den är den turkietfödde, franske skådespelaren och poeten med det omöjliga namnet Tchéky Karyo.

Hans specialitet är att dyka upp i skitfilmer och där totalt lysa upp de scener han är med i och få en att tycka att den bedrövliga soppan faktiskt ändå var värd en biobiljett.  Nu senast i den svenska filmen Änglavakt av Johan Brisinger. Men han har som sagt gjort det förr. Kommer ni ihåg Jeanne d’Arc som gjordes av Luc Besson 1999? Efter en rad fantastiska filmer från honom kom denna vedervärdiga historia som fick folk att stöna av leda för att sedan lämna biosalongen. Karyos rollfigur Dunois lyste som en blodindränkt utropstecken men varken han eller John Malkovich kunde rädda eländet. Eller varför inte en av Mel Gibsons mest pinsamma filmer i form av Patrioten från år 2000. Bedrövligt. Men så dyker Tchéky Karyo som den franske officeren Jean Villeneuve som rycker ut för att hjälpa de amerikanska frihetskämparna. Karyo levererar där, med en pikant fransk accent, en av filmhistoriens bästa one-liners:

If I am going to die, I will die well dressed.

Militära roller har han spelat ofta, såsom rysk försvarsminister i Golden Eye (1995) och Kapten Favourier i En långvarig förlovning (2004). I denna halvsega historia från första världskriget dyker han upp i form av ett skitförbannat befäl som är utled på krigets vansinne, och så sätter man sig än en gång kapprak upp i biostolen för att inte missa en sekund. När hans scener är över kan man lugnt återgå till  att idissla sina popcorn.

Alldeles extra underbart tyckte jag förstås det var när han spelade titelrollen i filmen om Nostradamus 1993. Den fick mig att skriva en doktorsavhandling. Bara en så’n sak.

En annan specialitet hos Karyo är att spela ond. Och då menar jag riktigt nasty. I filmen Kiss of the Dragon (fick inte heller så bra kritik) spelar han den onde Inspecteur Richard som är så ond att han till och med plågar sina sköldpaddor. Som han har inlåsta i en skrivbordslåda. Det ni.

I Saving Grace från år 2000 blir knarkbossen Jacques Chevalier (Karyo, vem annars?)  i alla fall litet snällare när han får den cannabisodlande hemmafrun Grace på kroken.

I hans allra bästa film, mästerverket Nikita från 1990 är han förstås också elak. Men bara för att han måste, såklart. Hans porträtt av instruktören Bob är fulländat.

Privat är Tchéky Karyo lika fascinerande. Han har ingen agent utan man måste ringa honom själv om man vill ge honom en roll. Och han svarar inte särskilt ofta. Han skriver ljuvlig poesi också som han framför till musik i bästa fransk chanson-tradition.

Gulligt är också att han har en my space-sida. Men gladare än så här ser man honom sällan. En melankolisk hjälte:

Ett tips inför påskhelgen får bli att hyra några Karyo-rullar helt enkelt. Eller att gå och se ”Änglavakt” och du tror att du står ut med resten…

Det här inlägget postades i Franska favoriter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s