Dagens favoritforskare: Per Förnegård

Nog var det väl ändå bra mycket roligare förr? På 1300-talet till exempel, då en svensk student i Paris riskerade att bli uppläxad av ett franskt, förnumstigt helgon som bar huvudet under armen. Om detta och andra rafflande svensk-franska kulturmöten under medeltiden kan vi läsa i en färsk bok: Regards sur la France du Moyen Âge.

Per Förnegård tar oss i en av bokens essäer med till medeltidens Paris där tre kollegier (Uppsalas, Skaras och Linköpings) hyser svenska teologistudenter. Informationen om dessa svenskars liv och leverne i Paris är fragmentarisk, men Förnegård lyfter fram ett undantag och låter studenten Bengt (Benedictuis) och hans betjänt Lars (Laurentius) stiga fram ur skuggorna. Vi känner deras öde tack vare krönikören Yves, verksam vid klostret i Saint-Denis. Kärnan i berättelsen är ett mirakel: Bengts tjänare överlever en storm till havs men glömmer sedan att företa den pilgrimsresa han lovat Dionysius, Paris’ skyddshelgon, som tack. En ytterst uppbragt Dionysius kommer då travande med sitt huvud under armen (han är en kefalofor, d v s martyr genom halshuggning), ser till att Lars blir svårt sjuk, och uppmanar ånyo Lars att göra bot och bättring. En intressant detalj är att, eftersom betjänten inte kan latin, helgonet i krönikan talar svenska med honom! Lars tillfrisknar mirakulöst och han företar med sin herre Bengt den utlovade pilgrimsfärden. De inflikade replikerna på folkspråk ökade förstås miraklets autenticitet. I ett appendix till artikeln ger Förnegård en transkription av den franska 1300-talsöversättningen av passagen.

Ett tips är att hålla ögonen på Förnegård, en fantastiskt bra forskare och god humanist som förenar snille och smak.

Något mer om boken:

På ytan rör det sig om en festskrift till professor Gunell Engwall, ”mångas mecenat och musa” som någon formulerade det vid en festlighet nyligen. Engwall, tidigare rektor för Stockholms universitet, språkforskare på en internationell arena och innehavare av den franska hederslegionen, visar inga tecken på att slå av på takten när hon nu går i pension. Bland annat är hon preses i Vitterhetsakademien och leder, som projektets ordförande, arbetet med Nationalupplagan av August Strindbergs samlade verk.

ytan, som sagt, en hyllning i vackert utförande under ledning av Olle Ferm och Per Förnegård som också tagit hjälp av Hugues Engel när det gäller en del översättning. Ett rikt bildmaterial knyter elegant ihop de 16 bidragen, alla på franska, varav de flesta berör det medeltida utbytet mellan Frankrike och Sverige på en rad områden: arkitektur, konst, historieskrivning, lingvistik, litteratur, liturgisk poesi, filosofi och teologi.

Mera på djupet utgör boken en manifestation av den sprittande vitala forskning som pågår vid relativt nystartade Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet och vars ordförande Engwall är. Boken, som ges ut av Sällskapet Runica et Mediævalia, är en av de första produkterna av detta samarbete, som ”främjar mångvetenskaplig medeltidsforskning, där perspektiv, temata, metoder, teorier och färdigheter från olika områden integreras”.

Kefalofor, dvs martyr (genom halshuggning) som bär omkring på sitt eget huvud. Här ser vi St Denis som trots allt ser ganska nöjd ut.

Det här inlägget postades i Franska favoriter. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Dagens favoritforskare: Per Förnegård

  1. Monica Ståhl skriver:

    Intressant artikel om sakernas tillstånd på Medeltiden. Kul att få lära sig ännu ett spännande ord – kefalofor, kan vara bra att glänsa med någon gång!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s