Bra statistik har vi gott om. Men vad gör vi med den?

Vi vet följande:

– När du reser till ett annat EU-land får du ta med dig 230 liter alkohol hem till Sverige igen. Om vi skall komma till rätta med inflödet av alkohol så är det detta, det vill säga införselkvoterna, som vi borde komma överens om inom EU.

– Smugglingen, som idag står för högst 7 %, minskar stadigt

– Svenskarna köper en förkrossande majoritet av alkoholen på Systembolaget och på Krogen.

– De flesta som langar till ungdomar är kompisar, äldre syskon och föräldrar. Och den mesta alkoholen kommer från Systembolaget, inte från ”fula gubben med lastbilen”.

– Alkoholindustrins reklam, även den svenska, sänker debutåldern och gör att unga som dricker dricker mer. Det finns en anledning till att vi har förbud mot tobaksreklam. Nu är det dags att skippa alkoholreklamen. Sven Andreasson har i veckan svarat på en debattartikel där Vin- och spritleverantörernas VD efterlyser bättre statistisk på alkoholområdet. Riktigt kul faktiskt, med tanke på att forskning och tillförlitlig statistik hör till det vi är världsbäst på i Sverige. Sven Andreasson svarar henne:

På GP Debatt den 29 oktober efterlyser Erika Nylander och Karl Gunnheden en bättre alkoholstatistik som grund för alkoholpolitiken. Detta är naturligtvis vällovligt. I artikeln görs dock gällande att smugglingen har ökat på senare år, och som stöd för den uppfattningen åberopas ett uttalande från mig. Men citatet är lösryckt ur sitt sammanhang varför ett klargörande är på plats.

 Tillgängliga data från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, SoRAD, talar för att såväl den privata legala alkoholinförseln som den kriminella smugglingen har minskat de senaste fem åren – tvärtemot Nylanders och Gunnhedens uppfattning. Detta hindrar tyvärr inte att langningen av utlandssprit till ungdomar ändå kan ha ökat, även om säkra data saknas. Vad som är tydligt, och som jag uttalat mig om, är att langningen till ungdomar av alkohol som förts in i landet, antingen som privatinförsel eller smuggling, har ökat markant på bekostnad av hembränning och langning av alkohol inköpt på Systembolaget.

 Nu är Nylander och Gunnheden kritiska till SoRAD:s metodik och hävdar att det finns bättre sätt att beräkna införsel och smuggling. Detta är möjligt men vilka dessa bättre metoder skulle vara går inte att utläsa. Det har sedan länge framförts liknande ifrågasättanden, främst från företrädare för alkoholindustrin, men också från tullens sida. För att kritiskt pröva om SoRAD:s metodik var vetenskapligt trovärdig genomförde Folkhälsoinstitutet ett seminarium med ledande internationella experter i februari 2009.

Experterna noterade då uppgifter från såväl svenska bryggerier som från Sprit & Vinleverantörsföreningen om ökad försäljning till gränshandelsbutikerna i Tyskland liksom ökad gränshandel. Det fanns också uppgifter från Tullen, som hävdade att man inte sett någon minskning i införsel eller smuggling. Experterna menade dock att det inte fanns någon avgörande kritik mot SoRAD:s sätt att mäta alkoholkonsumtionen och att några andra bättre metoder inte var kända.

Läs hela Sven Andreassons replik i GP här.

Det här inlägget postades i Politiskt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s