Förhoppningar inför 2011

Känsliga läsare varnas för ett blogginlägg som (om möjligt) är ännu mera pretto och distanslöst än vanligt.

När 8-åringen jag bor ihop med satte upp sin önskelista på kylskåpsdörren inför julen var den lååååång. Listan alltså, inte dörren. När 12-åringen gjorde detsamma var hans kort och koncis: Fett med cashma och Fred på jorden. Det var vad han önskade sig. På frågan om vad han hoppas på inför 2011 blir svaret detsamma: ”Cashma. Och Fred. Och det gäller mina polers också”. Fint. Han hoppas att också alla hans kompisar skall få pengar och fred. Jag börjar fundera på min egen lista inför 2011, och hur jag än gör blir den mycket längre. Men jag kan ju i alla fall dela upp den enligt kategorierna på bloggen grubblar jag. Och sätter igång:

Politiskt:  Jag vill ha en debatt där alla begriper att alkoholfrågan inte handlar om moral utan om solidaritet och omtanke. Jag hoppas att IOGT-NTO:s kongress i Åre blir det härliga äventyr av party och politik vi förväntar oss. Jag vill ha färre barn i världen som måste växa upp i familjer där föräldrarna dricker för mycket. Jag vill ha en regering som inte bara säger att alkoholkonsumtionen måste ner, utan som gör något åt det också. Och så vill jag att alla som röstar på SD skall inse att de är ute och cyklar, och ändra sig.

Personligt: Jag önskar att alla nära och kära får hålla sig vid liv även under 2011. Även i de fall det bara finns en skör tråd kvar.  Jag önskar att jag skall räcka till för de människor som litar på mig. Jag hoppas att mina barn skall få uppleva livet som Ulf Lundell sjunger om i Snart kommer änglarna att landa: ”Livet som en hägrande skatt”. 

Franska favoriter: Jag hoppas att jag får sitta på en varm bänk i Luxembourg-trädgården och läsa. Jag hoppas att min bok blir klar. Jag hoppas att nästa vinter i Paris blir varmare så att mössen håller sig borta från de franska biblioteken. (Jag tycker bättre om möss när de inte sitter och tuggar på radergummit i mitt pennskrin, med svansen lindad runt mitt USB-minne).

Sammanfattningsvis önskar jag mig att livet 2011 överhuvudtaget skall bli av för alla inblandade, och att det gärna får kännas ungefär som i Chagalls La Vie. Den enorma tavlan hänger på Gallerie Maeght utanför Vence i södra Frankrike. Men nu har jag minsann klämt in den på bloggen också:

Gott Nytt År!    

Det här inlägget postades i Franska favoriter, Personligt, Politiskt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Förhoppningar inför 2011

  1. Joi skriver:

    Anna hatar alla som röstade på SD! Anna röstade på Lars buhu jag är så ledsen snyft för att muren föll ohly! Anna är tråkigt nog det jag misstänkt länge! Kommunist:(
    Själv röstade jag inte på vare sig lars eller sd. Jag röstade Svenskt eftersom jag inte är en lands/rasförrädare. Jag la min röst på Svenskarnas parti. Alltså före detta (Nationalsocialistisk front)
    MVH/Johan

  2. Joi skriver:

    Glömde tillägga att du är naturligtvis i din fulla rätt att va kommunist/socialist. Mina föräldrar är också hjärntvättade precis som du. Dom röstar på sossarna dom. Ungefär lika illa vämjeligt som att va kommunist:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s