Världsförbättrare och livsnjutare

Idag skall jag tillsammans med kollegor få möta alla studenter som börjar läsa franska eller italienska vid Stockholms universitet. Jag och Malin, som jag delar tjänsterum, resonerar om vilket budskap vi som forskare vill ge dem: Visst skall de utbildas till lingvister och litteraturvetare. Men också, som rektorn på Wendelsbergs folkhögskola brukar säga: ”Till världsförbättrare och livsnjutare”. Som humanist kan man dra ett strå till stacken för att göra världen något bättre. I alla fall om man tänker på renässansfilosofen Montaigne, som definierade vad det krävs för att man skall bli en bra humanist. Då måste man läsa och lära mycket. Men det räcker inte. Man skall också resa, så mycket man kan. För då har man större chans att bli en öppen och tolerant människa: Man kan få se att ju mer man flyttar på sig, eller på annat sätt kommunicerar med människor från andra kulturer, desto mer ser man att det som är annorlunda inte behöver vara sämre.

Livsnjutare utbildar vi också: Den franska och italienska kulturen, klimatet, språken och maten kan få den mest förhärdade skeptiker att njuta (tänk bara på recensenten i filmen Råttatouille). Vi får bara hoppas att inte våra studenter drabbas av åkomman som fick Lord Byron att uppsöka sjukhus första gången han besökte Florens: Han fick en estetisk överdos, helt enkelt. Han kollapsade för att han sett för mycket som var vackert.

Jag är tacksam över att få jobba på en mångkulturell, kosmopolitisk arbetsplats. Och på tal om det så firar vi att vi fått planeringsanlag till ett stort projekt på just det ämnet: Riksbankens jubileumsfond har nämligen beviljat planeringspengar till:

Projektet ”Writing and Thinking Across Borders: ’Cosmopolitanism’ in Early Modern Europe (appr. 1450–1700)”.

Fokus ligger på tidigmodern europeisk litteratur, och ett av målen med projektet är att lyfta fram litteraturforskning inom skolspråken (t ex engelska, franska, italienska och tyska). Det innebär alltså ett spännande tvärvetenskapligt perspektiv.

Forskare i det projektet är från vår institution förutom jag själv Tzortzis Ikonomou och Bengt Novén, samt Elisabeth Wåghäll Nivre (tyska), Erland Sellberg (idéhistoria) och Carin Franzén, (litteraturvetenskap), Linköping. Därutöver finns ett större antal svenska och internationella forskare knutna till projektet.

Vi ordnar en internationell workshop för att planera vidare, i slutet av september i Stockholm. Och sedan är det bara att hålla tummarna!

Det här inlägget postades i Franska favoriter. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s