Tootikkis snölykta är tänd inatt

Tove Jansson får tala för mig ikväll. Tootikki har tänt sin snölykta för den som behöver det. Nanok har gjort den fina översättningen till franska.

Bild: Tove Jansson, ©Schildts förlag/Norstedts

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena. Kom trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött, och med ens så förfärligt allena. Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort, går och tänker på allt det där man borde. Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort och det är så väldigt lite jag gjorde. Revenir fut bien long et je n’ai rencontré personne, Maintenant les soirées deviennent froides et sombres. Viens me réconforter, car je suis très lasse, Et aussi terriblement seule. Je n’avais jamais remarqué qu’il fait si sombre, Je vais et pense à tout ce qu’il aurait fallu faire. Il y avait tant à dire ou faire, Et tellement peu que j’ai accompli.
Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut, tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommarn slut Hâte-toi mon amour, hâte-toi d’aimer. Les jours s’obscurcissent, de jour en jour. Allume nos bougies, la nuit est toute proche, Bientôt notre bel été sera fini.
Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort och som du kunde hjälpa mig att finna. En sommar går förbi, den är alltid lika kort, den är drömmen om det man kunde vinna. Du kommer kanske nån gång, förr’n skymmningen blir blå, innan ängarna är torra och tomma. Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på något sätt att få allting att blomma. Je me languis de quelque chose que peut-être nous avons oublié, Mais que tu pourrais m’aider à retrouver. Un été passe, toujours aussi court, C’est un rève de ce qu’on pourrait gagner. Peut-être viendras-tu avant le crépuscule, Avant que les étangs ne soient vides et secs. Peut-être nous trouverons-nous, peut-être trouverons-nous le moyen de tout faire refleurir.
Skynda dig älskade, skynda att älska… Hâte-toi mon amour, hâte-toi d’aimer…
Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr, det är försent för att undra och leta. Jag älskar kanske mindre, än vad jag gjorde förr men mer än du nånsin får veta. Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust och hör vågorna villsamma vandra. En enda sak är viktig och det är hjärtats lust och att få vara samman med varandra. La tempête rage au dehors et claque la porte de l’été, Il n’est plus temps de s’interroger ou de chercher. Mon amour est peut-être moins fort qu’avant, Mais plus que tu ne peux l’imaginer. Nous voyons des feux luire sur les rives de l’automne, Et entendons les vagues se briser sur la plage. La seule chose importantes est la joie dans nos coeurs Et de pouvoir être ensemble toi et moi.
Det här inlägget postades i Franska favoriter, Personligt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s