Patrik Skog veckans boktips

Det finns många fantastiska medlemmar i IOGT-NTO. En av dem heter Patrik Skog och har precis skrivit en bok jag tycker du skall läsa. Den heter Mitt liv, Kevin och musiken. Den är en självbiografi, där Patrik beskriver sin uppväxt med föräldrar som var beroende. Vi är många som kan känna igen oss i barnet som tvingades lära sig de vuxnas villkor och ansvar för att kunna hålla koll på sina föräldrar.

Patrik beskriver sedan ett liv som kantats av oroligheter och en krokig väg via sommarhem, barnpsyk och fosterhem osv.

Ljuset i hans liv blev musikskapandet, men mörkret tog över helt när hans son Kevin mördades 1998.

Vändningen kom först 2011, och nu har Patrik skrivit en bok om sitt liv. Han önskar och hoppas att hans berättelse kan vara en inspiration för andra människor. Han vill ge oss kraft att kämpa. Hans huvudpoäng är att ”jag till slut ställdes mot min värsta fiende…mig själv”.

Mitt liv, Kevin och musiken är utgiven på Norlén & Slottner Förlag.

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Patrik Skog veckans boktips

  1. Classe skriver:

    Blir väldigt upprörd när jag läser detta. Har själv läst boken och står i nära kontakt med personer vars namn nämns i boken. Att Patrik som han själv uttrycker det i en intervju med VF (http://www.vf.se/nyheter/arvika/kevins-pappa-skriver-bok) försöker hålla sig så nära sanningen som möjligt torde vara en ren lögn. Han ger en mycket felaktig beskrivning av vissa personer och deras agerande och får dem att stå i mycket dålig dager. Personligen ser jag boken som ett sätt för Patrik att få publicitet på Kevins bekostnad. Du är hjärtligt välkommen att kontakta mig över e-post, så kan jag utveckla mig i mitt resonerande på ett mer privat forum.

  2. Lina skriver:

    Du beskriver boken som en bok där många kan känna igen sig i barnet som tvingas lära sig de vuxnas villkor. Om du tänker ett steg längre då, tycker du han verkar hantera sina barns behov på ett bättre sätt än han själv blev behandlad?

    • Lina skriver:

      Jag tycker det är konstigt att denna kommentar inte kommer med. Kan det vara så att andra reflektioner inte får komma fram?

      • Anna Carlstedt skriver:

        Hej Lina! Alla reflektioner får komma till tals på min blogg! Att jag har en funktion som gör att jag vill godkänna kommentarerna först beror på att jag på min blogg regelbundet får ta emot hot som är så pass obehagliga att jag inte vill utsätta mina läsare för dem. Att det har dröjt med godkännandet av din kommentar beror på att jag befinner mig i Puerto Rico med mitt jobb på Stockholms universitet och uppkopplingen har inte varit den bästa. När jag talar om ”barnet” i mitt inlägg så gör jag det på ett mycket generellt sätt. Jag är själv uppväxt i en familj med missbruk och vågar påstå att jag vet vad det innebär att barnet tvingas leva på de vuxnas villkor. Men ”barnet” kan ju också vara missbrukaren själv: många missbrukare har ju själva vuxit upp i en liknande situation. Så var det t ex med min egen mamma. Jag har fått frågor per mail om varför jag har lyft fram Patrik Skogs bok på min blogg. Det har jag gjort av ett mycket enkelt skäl: han är medlem hos oss och frågade om jag kunde tipsa om boken. Med tanke på innehållet förstår jag självklart att den väcker många upprörda känslor, och att Skog lyfter fram EN sida av saken. Självklart förstår jag att det finns många sidor av saken. Jag har skrivit till dem som mailat mig och sagt att man gärna får komma med sina synpunkter på min blogg eller i andra sammanhang. Jag tycker om den svenska yttrandefriheten. Det som sägs eller skrivs är inte alltid bra eller rätt, men jag tror det är viktigtvatt alla har rätt att uttrycka sig. Jag hoppas självklart att det kommer fler böcker, där andra perspektiv kommer fram. Jag tror inte att det skrivs för mycket om missbruk, snarare för lite. Vi behöver prata mer om det. När jag talar om ”barnet” handlar det lika mycket om Skogs barn som om alla barn som lever i dysfunktionella familjer. Allt man har med sig i bagaget drabbar ens nära och kära. Men jag tror också på att livet faktiskt kan bli bättre, och jag tror på att människor kan förändras. Varmt tack för att du tog dig tid att ställa din viktiga fråga.

  3. patrik skriver:

    Jag förstår att min bok rör upp känslor och funderingar, men låt mig åtminstone klargöra lite detaljer innan ni dömmer mig. Jag har inte skrivit ”boken om kevin” utan en självbiografi där kevin bland mycket annat ingår. De åsikter jag hade om vissa personer i boken, speglar de tankar och funderingar jag hade vid de aktuella händelserna och är inte alls representativ för vad jag tycker idag. Den person jag verkligen klämmer åt i boken, är mig själv. Genom åren har jag varit extremt egoistisk i mina egna behov och varit en usel far åt mina barn. Detta beskriver jag ju också i boken. Min vision och önskan med boken, är att personer i kris-situationer ska känna sig peppade att kämpa för den sociala kontakten som är så viktig och inte låsa in sig i en bubbla så som jag gjorde. Att skriva av mig blev en av vägarna ut ur isoleringen. Jag förjuder ingen att döma mig, men fördöm mig för den jag ”var” i så fall. Mvh patrik skog

  4. Tomas Skog skriver:

    Hej.

    Jag är Patriks bror och vi har under hela uppväxten och även nu i vuxen ålder stått varandra mycket nära.
    Skulle gärna vilja ta del av vad Classe anser vara osanning i Patriks bok…är det något du med bestämdhet vet, eller fått omtalat för dig. Kanske från någon som blivit omnämnd i boken? Vad vet jag.
    Självklart är yttrandefriheten viktig och varje människas rättighet.

    Men jag hoppas innerligen att yttrandefriheten nyttjas på ett seriöst o sanningsenligt sätt.

    Lina:
    Vore intressant att höra om du växt upp i dessa förhållanden själv som barn och i så fall hur du har tacklat det.
    Man väljer ju inte precis själv hur ens uppväxt blir med problem i familjen. Tyvärr är detta ganska vanligt i många hem, men dom flesta väljer att tiga om det…varför.

    Våran far hade uppenbarliga problem med alkoholkonsumtionen. …skötte sitt dagliga jobb, men så fort dagens arbete var över kom flaskan fram. Våran mor mådde under en tid fruktansvärt dåligt p.g.a vår fars drickande plus att hon hade 4 barn att ta hand om mitt i allt som det förde med sig. Detta blev helt enkelt för mycket för henne och hon blev djupt deprimerad.

    Hennes liv redde upp sig fint efter skilsmässan. Hon mår bra och har gjort det under lång tid nu….tyvärr kan jobbiga omständigheter runt omkring en göra att månniskor tappar fotfästet…kanske sin identitet rent utav.

    Av egen erfarenhet vet jag dock att om och när man lyckas ta sig ur dessa omständigheter så växer man som person och ser det mesta på ett annorlunda sätt. Man värdesätter det vanliga mer….det som andra ser som en självklarhet, måste vissa kämpa för att få.

    Tack för ordet
    Love, peace and understanding!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s