Med Voltaire i Budapest

Min första resa som ordförande för Svenska Röda Korset gick till Budapest den här veckan. Jag reste med Voltaire, vilket jag kommer tillbaka till strax. Det var dags för de europeiska röda kors-organisationerna att mötas. Jag fick ett varmt mottagande, och många blev glada för hälsningarna från min företrädare Eva. Extra glada blev de då jag lovade att Eva kommer att finnas kvar i flera internationella sammanhang! En viktig punkt för mötet var att tala om Röda Korsets grundprinciper, som fyller 50 år: Vad betyder principerna idag? Har vi rödakorsare dem ”i kroppen”, oavsett om vi är gamla eller nya i rörelsen och oavsett vilken roll vi har? Hur kan vi som ledare använda grundprinciperna när svåra beslut skall fattas och svåra vägval göras?

  • Humanitet
  • Opartiskhet
  • Neutralitet
  • Självständighet
  • Frivillighet
  • Enhet
  • Universalitet

Lagom till 50-årsfirandet har Röda Korset tagit fram en skrift om hur vi kan leva principerna i praktiken, och vilka värderingar som kan kopplas till dem. Jag blev ombedd att berätta om Svenska Röda Korsets arbete med just detta, och hur vi också försökt koppla personliga färdigheter till principerna. Vi har även jobbat hårt med att diskutera hur rasism och intolerans kan tacklas med hjälp av dem, som i vårt projekt Uppdrag humanitet. Som framgår av den färska skriften,  har Röda Korset bland annat konstaterat att principerna i praktiken kräver följande förmågor: Empati. Aktivt lyssnande. Kritiskt tänkande. Icke dömande. När jag läste just de orden, kom jag att tänka på en upplevelse jag hade i januari i år när jag jobbade i Paris (jag har till vardags varit forskare och arbetat med ett team på Sorbonne-universitetet fyra gånger om året). Jag var där i vintras för ett seminarium, precis efter attentaten mot Charlie Hebdo’s redaktion. Jag såg att många på tunnelbanan satt och läste en liten skrift: Voltaires Traktat om tolerans (Traité sur la Tolérance). Texten skrevs 1763. Nu, efter de svåra händelserna i Paris, var det rusning efter den. Nu var inte Voltaire alltid så tolerant, och innehållet i hans klassiska verk kan sannerligen diskuteras. Men det intressanta är att denna text fortfarande, efter 200 år, väcker tankar som vi kan ha nytta av idag. Voltaire skrev bland annat:

De toutes les superstitions, la plus dangereuse, n’est-ce pas celle de haïr son prochain pour ses opinions?

Det vill säga, att av alla ”vidskepelser” är kanske den farligaste att hata sin nästa för hens åsikter. Han menade också att tolerans handlar om att lyssna på en annan människa, fast man inte alls håller med, och sedan ifrågasätta sina egna åsikter. Själv tycker jag att detta är nästan omöjligt. Men vi måste ändå försöka, varje dag. Voltaire är visserligen en död, vit, västerländsk man från 1700-talet. Men han var upptagen av precis samma saker som vi är: Han levde i en tid av krig, naturkatastrofer, förföljelse av människor för deras åsikters skull, religiösa konflikter. Han skrev sitt traktat om tolerans på 1760-talet. Ett hundra år senare grundades Röda Korset av en modig man, Henry Dunant, som menade att ingen, oavsett bakgrund eller åsikt, skall lämnas ensam i en katastrof. Ett hundra år senare antog Röda Korset sina grundprinciper. Idag, 2015, behövs de mer än någonsin. Vad betyder de för oss? De kan, till exempel, innebära #integrationipraktiken. Se gärna filmen här.

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s