Färgerna man bara ser på bio

Winnerbäck sjunger, i Söndermarken, om ”ett hål genom kulissen” som leder ”ut i verkligheten, drömmen, ut till färgerna man bara ser på bio”. David Bowies livsverk var en sådant kikhål.

När man växte upp tre mil utanför Sollefteå och livet var stenhårt för många på så många plan, var texterna i Life on Mars? och Let’s Dance avgörande delar i en överlevnadsstrategi. Dessutom talade han direkt till alla oss som satt i flick/pojkrum med spånskivor på vägarna, fast i ett skoningslöst white-trash-land där budskapet till alla som avvek från normen (det räckte att ha en annorlunda mössa) var illa ute. Till alla oss som var fel (och inte ville ägna livet åt att föda barn åt en tjuvjagande rasist med hockeyfrilla som samlar på fordon), till oss sa Bowie med eftertryck:

Du kan bli Ziggy Stardust. På riktigt.

Du kan kliva ut i färgerna man bara ser på bio.

We can be heroes. If just for one day.

Mannen med ett grönt och ett blått öga har rört sig i alla genrer, alla stilar, alla sammanhang. Jag tyckte också om hans senaste skivor. Jag hade inget emot att de var tillbakalutade, easy going, jazziga. Inte visste jag när jag höll i Blackstar på Bengans i helgen att det var så här det skulle bli. Av alla hans verk tycker jag bäst om den här, från hans ”Reality”-platta 2003: Tack Bowie för att du tog oss ut i verkligheten, ut i drömmen. Och hoppas du nu bara åker från station till station.

Days (2003):

Hold me tight
Keep me cool
Going mad
Don’t know what to do
Do I need a friend?
Well, I need one now

All the days of my life
All the days of my life
All the days I owe you

All I’ve done
I’ve done for me
All you gave
You gave for free
I gave nothing in return
And there’s little left of me

All the days of my life
All the days of my life
All the days I owe you

In red-eyed pain I’m knocking on your door again
My crazy brain in tangles
Pleading for your gentle voice
Those storms keep pounding through my head and heart
I pray you’ll soothe my sorry soul!

All the days of my life
All the days I owe you

 

 

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s