Ledarskap byggt på humanitet eller rädsla?

empire state

Empire State Building Foto: Kristina Sperkova

Samma dag som Raoul Wallenberg (född 1912) dödförklaras av de svenska myndigheterna befinner jag mig i New York. Jag och min vice ordförande Hala Mohammed går till minnesmärket över honom (ett av 30 i världen) utanför FN:s högkvarter. Vi lägger varsin hand på den berömda portföljen av brons, liksom kvarlämnad mitt i steget och skapad av makarna Kraitz för att påminna oss om att alla kan, på sitt sätt, gå i hans fotspår.
Hala och jag, annars väldigt pratglada rödakorsdamer, blir tysta medan Maude Fröberg fotar oss. Vi tittar på varandra och inser att vi är …generade.

Vi har i USA träffat några av det Amerikanska Röda Korsets 500.000 (!) volontärer och fått se deras insatser för utsatta medmänniskor i extremt tuffa miljöer. Vi har mött chefer för olika FN-organ och diskuterat prioriterade frågor inför det humanitära toppmötet i Istanbul. Vi har träffat olika stiftelser, olika universitet, framstående ledare. Och alla säger samma sak, med emfas: TACK SVERIGE! ”Tack för att ni tar emot så många flyktingar. Tack för att ni står upp för humanitet. Tack för att ni utgår just från humanitet och inte rädsla när ni fattar beslut. Tack för att Sverige håller Dag Hammarskjölds, Wallenbergs och Folke Bernadottes fanor högt. Vi tänker att om ni, ett litet land men med stort hjärta, kan fatta beslut på humanitära grunder, då behöver inte resten av världen ge upp”.

Detta hör vi i VARTENDA sammanhang under vår resa: Boston, New York, Washington.
Men vad skall vi svara? Är vi säkra på att vi fortfarande är så modiga i Sverige? Röda Korset är opartiska och neutrala. Och vi har en unik stödjande roll gentemot våra regeringar. Men vi måste ställa frågan: vad hade min företrädare Folke Bernadotte med de vita bussarna sagt om den senaste tidens utveckling: Med. ID-krav för att ta sig in i Sverige och söka asyl? Med lagförslag som i stort sett omöjliggör familjeåterförening? Med budskap om att Sverige måste ned till ”EU:s lägstanivåer för flyktingmottagande”? När vi talar om den politiska krisen med fasansfulla humanitära konsekvenser, som om detta vore en kris för världens rikaste länder?

Vad skulle hända om vi i pyttelandet Sverige, med en tradition av stora humanitära visioner, istället sa: ”Vi går före! Vi vet att det ohyggligt svårt och påfrestande att ta emot väldigt många människor på flykt, men vi fortsätter! Och vi förväntar oss att ALLA länder hjälps åt! Vi har gjort det förut – som efter andra världskriget – och vi kan göra det igen!”

Den här resan till USA har varit en verklig ögonöppnare för mig. Röda Korset betalar inte själva resan eftersom jag bjudits via min forskning till Boston för att tala. Och när jag ändå är här har jag passat på att träffa ett antal rödakorskretsar och Röda Korsets ledning i Washington. Men, som sagt, vi har hunnit med många andra fruktbara utbyten också. Och den samlade bilden är de enorma förväntningar som finns på Sverige, på grund av vår historia och vårt mod.

Var finns dagens ledarskap som går före och visar att världen går att förändra? Finns det svenska namn idag vi kan sätta bredvid Bernadotte, Wallenberg och Hammarskjöld? (Det är här jag och Hala börjar skruva på oss när vi får frågan..).

I alla händelser har vi anledning att vara stolta över vår organisation. Samma dag som vi fått ny kunskap om att leda och utveckla volontärer, genom lärdomar som bl a drogs efter Röda Korsets insatser under 9/11, Sandy och Katrina, får vi följa med frivilliga och ledning till Bryant Park. Därifrån får vi och media uppleva hur Empire State Building nu lyses upp i Röda Korsets/Röda Halvmånens färger, för att hylla det våra volontärer gör varje dag för att rädda liv och ge hopp.

Vänner. Vi gör skillnad. På riktigt. Och det gör vi från lägenhetsbränder i Bronx till vattenverk vid Nilen till asylboenden i Vänersborg. Vi gör det i Röda Korset och i många andra ideella organisationer.

I maj deltar vi i World Humanitarian Summit i Istanbul. Och vi tänker baske mig göra skillnad där också. Vi förväntar oss att världens ledare som samlas där kommer överens om åtgärder som utgår från humanitet och inte från rädsla.

Det här inlägget postades i Personligt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s